Ny kartläggning: I vissa kommuner går över 40 procent av inkomsten till villalånet
Ny analys visar stora skillnader: i Solna går 41 procent av nettoinkomsten till villalån, i flera kommuner cirka 3 procent.
Stora skillnader i hur tungt villalånet väger
En ny analys från Landshypotek Bank visar att det skiljer kraftigt mellan olika kommuner i Sverige när det gäller hur stor del av hushållets nettoinkomst som går till kostnader för villalån. I topp hamnar kommuner i Stockholmsområdet, medan flera kommuner i norra Sverige ligger längst ned i sammanställningen.
Så har beräkningen gjorts
Landshypotek Bank har, med hjälp av aktuella bostadspriser, räntor, amorteringskrav och medelinkomster, räknat ut hur stor del av inkomsten som går till villalånekostnader i olika delar av landet.
- Hushållstyp: två inkomster
- Belåningsgrad: 75 procent
- Ränta: 3 procent
- Amortering: 2 procent
Kalkylen gäller efter ränteavdrag. Genomsnittliga villapriser är hämtade från Svensk Mäklarstatistik och inkomsterna bygger på SCB:s statistik över medelinkomst efter skatt för hushåll med två inkomster.
Högst andel i Stockholmsområdet
Enligt analysen sticker Stockholmsområdet ut:
- Solna: 41 procent av nettoinkomsten går till villalånet
- Sundbyberg: 40 procent
- Lidingö: 32 procent
Lägst andel i flera kommuner i norra Sverige
I andra änden av skalan finns bland annat:
- Åsele, Malå, Kramfors, Överkalix och Sorsele: omkring 3 procent av nettoinkomsten går till villalånet
Skillnader även mellan länen
På länsnivå uppger Landshypotek Bank att:
- Stockholms län har högst andel: 31 procent
- Gotlands län: 23 procent
- Hallands, Skåne, Västra Götalands och Uppsala län: 22–23 procent
- Västernorrlands län har lägst andel: 11 procent
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.
