Större kapacitetslyft på Malmbanan

Regeringen presenterar en satsning på Malmbanan inom den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037. Enligt Moderaterna ska åtgärderna ge högre kapacitet och robusthet på en av världens tyngsta godsjärnvägar, som är central för gruvnäring och export i norra Sverige.

Malmbanan beskrivs i pressmeddelandet som en nyckel för råvarutransporter kopplade till industriomställningen i Sverige och Europa. Varje år transporteras cirka 25 miljoner ton järnmalmsprodukter på stråket, vilket enligt uppgifterna motsvarar nästan hälften av allt järnvägsgods i Sverige. Enskilda malmtåg kan väga upp till 8 600 ton.

Två nya objekt läggs till utöver Trafikverkets förslag

Utöver pågående åtgärder längs banan uppger Moderaterna att regeringen tillför två nya objekt. Totalt fördelas cirka 400 miljoner kronor för att de ska kunna genomföras under planperioden:

• Kalixfors: bangårdsförlängning (strax söder om Kiruna), inklusive anpassning av ERTMS.
• Kaisepakte: 3-spårsstation (norra omloppet Kiruna–Riksgränsen), inklusive anpassning av ERTMS.

Åtgärder som ingår i kapacitetslyftet

Pressmeddelandet listar flera insatser som sammantaget ska öka kapaciteten, bland annat höjd axellast, förlängda mötesstationer och ett modernare signalsystem (ERTMS).

• Höjd axellast till 32,5 ton på sträckorna Kiruna–Riksgränsen och Svappavaara–Kiruna.
• Nattavaara: bangårdsförlängning.
• Näsberg, Nuortikon, Harrträsk: förlängning av mötesstationer.
• Kiruna ny järnvägsstation (alternativ Väst till nya centrum): uppges vara fullt externt finansierad.
• Murjek: förlängning av mötesstation (föreslagen för byggstartsbeslut år 1–3, men ligger i förberedelsefas i väntan på att järnvägsplanen vinner laga kraft).
• Sikträsk: bangårdsförlängning (färdigställs 2026).
• Ljuså: bangårdsåtgärder (färdigställs 2026).
• Buddbyn: bangårdsåtgärder (färdigställs 2026).
• ERTMS Nord: anges avse Malmbanan.

Enligt pressmeddelandet väntas kapaciteten öka med omkring 30 procent mellan Boden och Gällivare och med drygt 10 procent mellan Gällivare och Kiruna.

Luleå och isbrytning lyfts också i planen

I samma pressmeddelande nämns även åtgärder kopplade till Luleå samt isbrytning i Bottenviken:

• Luleå C: flytt av personvagnsuppställning (etapp 1) och ombyggnad av personbangård (etapp 2).
• Luleå hamn: kapacitetsåtgärd farled.

Regeringen avsätter enligt uppgifterna 4,1 miljarder kronor för att förnya Sjöfartsverkets isbrytarflotta. Bottenviken är isbelagd januari–maj, och den första nya isbrytaren uppges upphandlas nu med förväntad leverans 2029.

Övriga järnvägs- och vägåtgärder i Norrbotten

Pressmeddelandet pekar även ut andra objekt i länet:

• Norrbotniabanan Skellefteå–Luleå: ny järnväg, utbyggnad till enkelspår. Justeras ned med 150 miljoner kronor enligt pressmeddelandet.
• Stambanan genom övre Norrland (Sävastklinten–Norra Sunderbyn): ny mötesstation och partiellt dubbelspår, med tidigarelagd byggstart på regeringens uppdrag.
• ERTMS TC Boden–Ånge.
• E10 Avwakko–Lappeasuando.
• E10 Morjärv–Svartbyn, etapp 1.

Citat från Moderaterna

Moderaternas riksdagsledamot för Norrbotten och gruppledare i riksdagen, Mattias Karlsson (M), säger i pressmeddelandet:

”Sverige är ett land som ska löna sig att jobba i och bygga i. Malmbanan är grunden för tusentals jobb i Norrbotten och för exportinkomster som hela Sverige är beroende av. Den som arbetar i gruvan, kör malmtåget eller lossar lasten i hamnen förtjänar en järnväg som faktiskt håller måttet. Nu gör vi de satsningar som länge saknats – och vi går längre än vad Trafikverket föreslagit.”

Han säger också:

”Infrastruktur handlar i grunden om respekt för dem som bor och arbetar här uppe. I decennier har Norrbotten försett Sverige med råvaror och exportintäkter – nu är det dags att Sverige levererar tillbaka. Med höjd axellast, förlängda mötesstationer, ett modernt signalsystem, nya isbrytare och två objekt som vi själva tillför planen tar vi nu det samlade grepp om Malmbanan som länge saknats. Det är inte mer komplicerat än så.”

Planramar enligt pressmeddelandet

Länsplanen för Norrbottens län uppges uppgå till 1 574 miljoner kronor för perioden 2026–2037, vilket enligt Moderaterna är en ökning med 40 procent jämfört med förra planperioden. Den nationella planen för transportinfrastrukturen 2026–2037 anges omfatta totalt 1 171 miljarder kronor.