Ny mätning visar både minskning och nya problem

Håll Sverige Rent har den 20 april 2026 presenterat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. Rapporten bygger bland annat på nationella skräpmätningar och visar för första gången hur mängden skräp i stadsmiljö har utvecklats över tid – med en minskning mellan 2023 och 2025.

Även om rapporten är nationell kan resultaten vara relevanta även för kommuner i Norrbotten, som Älvsbyn, när det gäller arbete med stadsmiljöer, vägar, rastplatser och friluftsområden.

Svenskarna ser nedskräpning som ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara ungefär en av tio att de själva har skräpat ner.

Enligt undersökningen anges slöhet, brist på papperskorgar och att skräp uppfattats som komposterbart som vanliga orsaker till nedskräpning.

30 % mindre skräp i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar

Enligt rapporten har den totala mängden skräp i stadsmiljö minskat med 30 % sedan 2023. Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

”Det visar att åtgärder som lagstiftning och förändrade konsumtionsvanor gör skillnad. Det är viktigt att vi fortsätter mäta skräp på nationell nivå för att kunna följa trender och sätta in rätt insatser på rätt plats.”

Exempel på minskningar i stadsmiljö (2023–2025) som lyfts i rapporten:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönt: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (i samband med nya regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Nikotinskräp dominerar fortfarande i städer

Trots att rökningen minskar är nikotinrelaterat skräp fortsatt vanligast i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen för 2025 anger att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 %
• Tillsammans med andra nikotinföremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

I pressmeddelandet säger Josefin Carlring också:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på väg till jobbet

För att illustrera hur nedskräpningen kan se ut i stadsmiljö har Håll Sverige Rent räknat om resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

I exemplet ingår bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor minskar inte som skräp

Rapporten uppger att förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskade något under 2024, efter att ha ökat 2022–2023. Men utvecklingen bedöms gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Enligt Håll Sverige Rent visar dessutom de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 inga signifikanta minskningar av antalet engångsmuggar och matlådor som faktiskt blivit skräp.

Stora skillnader på stränder – Västerhavet sticker ut

Strandskräpmätningarna visar stora regionala skillnader:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket är 55 % högre än 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjön: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), under EU:s gränsvärde. Här anges mer av skräpet kunna kopplas till strandbesökare, som fimpar, snus och plastförpackningar.

Snus vanligast även i fjällen

Rapporten tar också upp skräp i fjällmiljö. I mätningar längs vandringsleder uppges snus vara vanligast och stå för 25 % av skräpet som hittades under 2025.