Analys pekar på miljardkostnader om Sverige missar EU:s klimatåtaganden

Sverige riskerar både klimatmässiga och ekonomiska konsekvenser om landet inte når EU:s klimatåtaganden till 2030. Det framgår av en analys som IVL Svenska Miljöinstitutet har gjort på uppdrag av Världsnaturfonden WWF, enligt ett pressmeddelande från IVL den 22 juni 2026.

Analysen gäller främst den så kallade ESR-sektorn, som huvudsakligen omfattar transporter och uppvärmning.

Regeringens bedömning: underskott på 11,0 miljoner ton

Enligt pressmeddelandet pekar regeringens egen bedömning på att Sveriges ackumulerade utsläpp i ESR-sektorn under perioden 2021–2030 kommer att överskrida åtagandet med cirka 11,0 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Regelverket ger möjlighet att täcka upp en del av underskottet genom utsläppsrätter från EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS), upp till maximalt 5,2 miljoner ton. IVL bedömer att detta innebär en förlorad intäkt eftersom utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas.

– Det innebär en förlorad intäkt för Sverige och skattebetalarna eftersom de utsläppsrätterna annars hade kunnat säljas. Vi uppskattar den kostnaden till att vara cirka fem till åtta miljarder svenska kronor, säger Lars Zetterberg, forskare och klimatexpert på IVL.

Efter ETS-flex återstår ett gap på 5,8 miljoner ton

När möjligheten att använda upp till 5,2 miljoner ton via EU ETS räknas in återstår enligt pressmeddelandet ett utsläppsgap på 5,8 miljoner ton. IVL beskriver tre huvudsakliga vägar framåt:

• Köpa utsläppsutrymme från andra EU-länder (så kallade årliga utsläppsutrymmen/AEAs). IVL pekar på att många medlemsstater väntas ha underskott, vilket gör både tillgång och pris osäkert.
• Minska utsläppen genom konkreta åtgärder. Kostnaden för detta uppskattas till 11–22 miljarder kronor (utöver de utsläppsrätter som används via EU ETS).
• Missa åtagandena. Enligt regelverket skrivs kvarstående gap upp med 8 procent och förs över till nästkommande år. Om det sker flera år i rad kan det, enligt IVL, ge en ränta-på-ränta-effekt.

Möjliga sanktioner: engångsbelopp och dagliga avgifter

Utöver kostnaderna för att täcka underskottet kan ekonomiska sanktioner tillkomma. IVL hänvisar i pressmeddelandet till tidigare rättsfall i EU-domstolen.

– Till detta tillkommer eventuella ekonomiska sanktioner som, baserat på tidigare rättsfall i EU-domstolen, kan uppgå till 30 – 116 miljoner svenska kronor i engångsbelopp samt ytterligare 1,4 miljoner per dag, säger Per Strömberg, forskare och miljöekonom på IVL.

IVL:s analys presenteras även i rapporten ”Sveriges åtaganden inom ESR- och LULUCF-sektorerna till år 2030” (Rapport C11254, juni 2026), framtagen på uppdrag av WWF.