Ökad motståndskraft för värme i kallt klimat

Ett längre avbrott i värmeförsörjningen under en norrbottnisk vinter kan snabbt få allvarliga konsekvenser för invånare och samhällsviktiga verksamheter. I ett pressmeddelande från Luleå tekniska universitet (LTU) meddelas att LTU, Länsstyrelsen i Norrbotten och Kristina Lygnerud AB startar ett nytt projekt för att stärka fjärrvärmens beredskap i vardagen, vid kris och ytterst i krig.

Bakgrund: ökad riskbild för fjärrvärmen

Enligt pressmeddelandet är Norrbottens 14 kommuner beroende av stabil värmeförsörjning under långa perioder av sträng kyla, och fjärrvärme dominerar som värmekälla i tätorterna. Samtidigt beskrivs en mer komplex riskbild, där flera faktorer kan påverka både ekonomi och drift.

• Stigande priser på bränsle och biomassa
• Osäker tillgång till råvaror
• Extremväder
• Störningar i el- och leverantörssystem
• Cyberhot
• Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge

– Under en kall vinter i Norrbotten är fungerande värmeförsörjning avgörande för människors hälsa, för samhällsviktiga verksamheter och för att samhället ska fortsätta fungera. Vi behöver därför förstå våra sårbarheter innan en allvarlig störning inträffar, säger Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Det här ska projektet göra

Projektet heter ”Kallt väder och kritisk infrastruktur – ökad beredskap bland fjärrvärmeföretag i Norrbotten”. Målet är att undersöka hur en ekonomiskt hållbar och resilient fjärrvärme kan säkerställas i Sveriges nordligaste län, samt att utveckla arbetssätt och lösningar som även kan användas i andra delar av landet.

Arbetet omfattar hela fjärrvärmens värde- och leverantörskedja:

• tillgång till bränsle och lagring
• produktion
• distribution
• kundrelationer

Forskarna ska tillsammans med fjärrvärmeföretag, kommuner och Länsstyrelsen identifiera och analysera ekonomiska, tekniska, klimatrelaterade, digitala och geopolitiska risker.

– Ingen aktör kan ensam hantera hela riskbilden. En starkare beredskap förutsätter att fjärrvärmeföretag, kommuner och regionala aktörer vet vem som ansvarar för vad och hur resurser kan samordnas när läget blir ansträngt, säger Berit Nilsson, samordnare energi och klimat vid Länsstyrelsen Norrbotten.

Norrbotten blir testmiljö – resultat ska spridas

Enligt pressmeddelandet beskrivs Norrbotten som en strategisk testmiljö, med strängt vinterklimat, stora geografiska avstånd, begränsade alternativa försörjningsvägar och höga krav på stabil värmeproduktion.

– Om vi kan utveckla en robust och fungerande modell under Norrbottens krävande förhållanden kan lärdomarna få stor betydelse även för andra län. Ambitionen är att gå från fragmenterad riskhantering till ett gemensamt och systematiskt beredskapsarbete för svensk fjärrvärme, säger Kristina Lygnerud, VD, Lygnerud AB.

Resultaten ska integreras i kommunernas och Länsstyrelsens arbete med energiplanering och beredskap. Metodiken ska också spridas till andra länsstyrelser via Länsstyrelsernas energi- och klimatsamverkan (LEKS).

Tidplan och finansiering

Projektet är tvåårigt, startar i oktober 2026 och finansieras av Energimyndigheten.