Kebnekaises sydtopp fortsätter att sjunka i höjd

Kebnekaises istäckta sydtopp fortsätter att minska. Vid årets mätning uppmättes sydtoppen till 2 088,3 meter över havet, vilket är 0,1 meter lägre än vid motsvarande tidpunkt förra året, enligt ett pressmeddelande från Stockholms universitet/Tarfala forskningsstation.

Nordtoppen fortsatt Sveriges högsta punkt

Eftersom Kebnekaises nordtopp är isfri och har en fast höjd på 2 096,8 meter är den Sveriges högsta punkt för åttonde året i rad sedan 2019, enligt pressmeddelandet.

Därför varierar sydtoppens höjd

Sydtoppen är täckt av en toppglaciär. Höjden varierar därför med hur mycket snö som ackumuleras under vintern och hur mycket som smälter under sommaren. Mätningarna görs i slutet av sommaren för att fånga årets lägsta nivå innan ny snö börjar falla.

I pressmeddelandet beskrivs att avsmältningen varierar mellan åren: förra året uppgavs sydtoppen ha smält 1,5 meter, och under det rekordvarma året 2024 3,4 meter.

”Fortsätter, även om den är långsammare i år”

I pressmeddelandet säger Nina Kirchner, professor i glaciologi och föreståndare för Tarfala forskningsstation:

– Sydtoppens avsmältning fortsätter, även om den är långsammare i år jämfört med tidigare år. Det stämmer överens med våra observationer på Storglaciären och andra närliggande svenska referensglaciärer, där årets slutmätningar pågår just nu. Preliminära beräkningar för glaciärernas så kallade massbalans* i år visar massförluster.

Enligt pressmeddelandet är förlusterna dock inte lika stora som under 2024, då negativa rekord uppmättes för de svenska referensglaciärerna.

Cirka 30 meter lägre sedan 1951

Johanna Dahlkvist, stationschef på Tarfala forskningsstation, säger i pressmeddelandet:

– Sydtoppen har minskat i höjd med cirka 30 meter sedan de första systematiska mätningarna (1951 var sydtoppen 2119 meter). Årets låga avsmältning är i sammanhanget en liten minskning sett till tidigare år, dock fortfarande en minskning trots den kalla sommaren.

Så gjordes mätningen

• Mätningen genomfördes: 11 september 2026
• Metod: differentiell GPS-mätning (dGPS)

Pressmeddelandet lyfter också att Storglaciärens massbalans har mätts kontinuerligt sedan 1946 och beskrivs som den längsta detaljerade massbalansserien i världen.